Ledig dag - igen

Tja, att man ska ha tid att skriva här varje dag eller åtminstone varannan dag är ju helt uteslutet. Var tar tiden vägen? Jag bara undrar. Fast å andra sidan har jag lagt tiden på saker som jag har ansett vara viktigare än att blogga här, men jag måste ju erkänna att jag har saknat det.
Idag och imorgon är Lasse på kurs i Båstad och bor på Hotell Skansen. Usch, vad jag är avundssjuk!!! Jag var där i våras med mitt förra jobb och det var så himla mysigt och god mat hade dom. Hade gärna bytat honom, fast å andra sidan så ska jag och flickorna ha myskväll med pizza, chips och läsk. Brukar ju inte ha det i veckan, men eftersom Lasse är iväg så får vi ha det lite så myspysigt.

Känns som om jag har gjort av med en massa pengar de sista dagarna. Igår bokade jag och en kompis en weekend i Stockholm till våren och där flög lite pengar på det, men det får det göra - Stockholm är mysigt. Jag var ju där i höstas och Petra och jag har bestämt att vi ska bo på samma hotell som jag och Åsa bodde på. Den enda förändringen är att vi ska flyga upp istället för att ta tåget. Precis lika billigt (eller dyrt - beror på hur man ser det) som att ta tåget. Vi lämnar man och barn här hemma nästsista helgen i maj för en skön tjejweekend. Naturligtvis ska vi gå på uppträde oxå. Denna gången blev det 80-talsshow på Wallmans. Ska bli så kul! Maten bokade man samtidigt som biljetten och vi valde menyn "Style". Alla menyer var döpta efter olika 80-tals artister. Rätt häftigt faktiskt. Nu hoppas jag sannerligen att Stockholm bjuder på fler kändisar än vad staden gjorde i november. 1 kändis såg vi - Helen Sjöholm höll konsert på NK. Visst, jag åker inte till Stockholm för att glo på kändisar, men nog är det kul att se någon in real life.....

Jag har ju varit sjukskriven i 14 dagar pga min operation och i måndags var det dags att äntra Västra skolan igen. Jisses, vilket välkomnande man fick. Kramar hit och dit och alla var naturligtvis intresserad över hur min hand mådde. Och så blev man överöst med arbete. Tror aldrig att mitt skrivbord har varit så fullt med papper och annat som det var i måndags. Något bättre var det igår måste jag ju erkänna. Problemet igår var att jag jagade föräldrar i flera timmar och när jag gick ifrån Västra igår hade jag fortfarande inte fått tag i alla. Ska göra ett nytt försök imorgon trots att jag är i Harlösa. Hoppas att det ger ett bättre resultat imorgon.
Som rubriken avslöjar så är jag ledig idag, enl schema, och hade jag inte varit sjukskriven hade det varit skönt att vara hemma idag, men jag är så fruktansvärt trött på dessa fyra väggar!!!!

Håller på att jaga födelsedagspresenter till Ebba. Vår minsta prinsessa fyller 4 år den 2 mars och det är klart att hon ska ha massor av födelsedagspresenter. Problemet är vad ska jag köpa. Antingen är det något som hon har eller något likande eller så är det för dyrt. Jag tycker inte att man kan köpa presenter för vilket pris som helst. Då är det bättre att hon får många små presenter som inte har kostat så förfärligt mycket. Sen har vi då alla kompisar och släktingar som frågar  "vad önskar Ebba i födelsedagspresent?" Hur i hela världen ska jag veta det när jag inte ens själv vet vad jag ska köpa???? Jösses!!! Och ännu värre blir det med Linn. Hon fyller år i april och det är ännu värre att hitta på presenter till henne. Jaaa, lär väl hitta något.....

Har äntligen lyckats att få Lasse att följa med till Ullared. Nu ska vi bara hitta en dag då vi kan åka. Antingen är han upptagen i möte eller så är jag det. Är det inte typiskt?????

Nää, nu ska jag fortsätta att mysa med mina prinsessor!! Kram till er alla - vart ni än är......

Fredagkväll

Ett litet blogginlägg det här tror jag. Fredagens ro börja sänka sig över Vårgatan tror ni ja, men ack så fel ni har. Har precis stoppat in en maskin tvätt och funderar skarpt på att hinna köra en till innan man kryper till kojs. Det ska bli så skönt att få lov att sova imorgon utan att behöva stressa iväg till skola och dagmamma. Det blir nog till att sussa till kl 8 iallafall. Har storstädat toaletten på nedanvåningen idag. 2 kassar med skit hamnade i soptunnan därute samt en kasse till Apoteket med överblivna och gamla mediciner. Jo, jag är sjukskriven, men bara för den ena handen. Den andra handen kan väl jobba? Det slog mig inte förrän ikväll när jag körde bort till en kompis för att lämna pengar att jag får nog ändå ta det lite lugnt, det kan ju bli så illa att man överanstränger den vänstra och vips så har man karpaltunnel i den handen oxå. Tack Petra, för att du gjorde mig påmind om det. Har inte haft en tanke på det....

Sista helgen i november förra året var jag i Stockholm för första gången på sisådär 28 år. Ja, ni läste rätt. Jag hade bestämt träff med min brevvän Åsa. Vi skulle fira vårt 25-års jubileum som brevvänner. Och så kul vi hade och jag blev störtkär (om man nu kan bli det) i Stockholm. Måste bara dit igen!!!!! Iallafall så har jag och Petra bestämt att vi ska dit i maj nångång och bara gå och flanera, precis så som jag och Åsa gjorde. Ska bli skitkul!!!

Nä, nu ska jag gå och ta ett glas vin. Tycker att jag är värd det efter dagens händelser! Ha en bra kväll och kram på er var ni än är......

Öronproppar, ny bebis och karpaltunneloperation

Tja, det var ju ett tag sedan jag var här och allt har ju sina förklaringar. Dels drog arbetet igång, semesterresa och karpaltunneloperation. Semesterresan kommer att avhandlas lite senare i ett blogginlägg.
Igår var vi borbjudna till ett par kompisar och vi hade jättetrevligt. Ungarna lekte med deras barn (samma ålder) och vi satt och snackade. Jag körde så Lasse, Bengt och Maria fick dricka vin och annat. Och vad händer med Lasse när han får för mycket vin i sig??? Jo, han snarkar. Så där låg jag brevid honom och saknade öronproppar väldigt skarpt. Det troliga hade varit att hade jag haft några så hade jag inte använt dom. Hatar att ha främmande föremål i och på min kropp när jag ska sova. Istället fick det bli en knuff och be honom vänligt och bestämt att vända sig om - vilket han gjorde. Sen somnade jag och jag tror inte att han snarkade mer....

Ny bebis, ja, jag är inte gravid, men en av mina bästa väninnor fick barn i onsdags. En liten, tja, det är väl och ta i, han vägde 4900 g och var 54 cm lång, pojke som har fått namnet Oliver. Nu har man två Oliver att hålla reda på. Ha spanat in honom på kort på webben och Linda har skickat MMS. Längtar att få se honom i verkligheten!!!! Ett stort grattis till familjen Aje-Morken iallafall.

Nu till det riktigt stora som har hänt mig i veckan. Jag har blivit opererad i min högra handled för karpaltunnelsyndrom. I torsdags skedde det. Först undersökning, sedan operation och sedan väntan 1 timme och sedan hem. Själva operationen tog 10 minuter. Sedan fick jag sitta kvar i 1 timme för att se till så att allt var som det skulle efteråt. Jag blev bjuden på fika, te och macka. Supertrevlig personal. Fick utskrivet Citodon som jag hämtade ut. Tog tåget hem och satte mig i bilen för att köra och hämta barnen. Aj, aj, aj, det gjorde skitont att starta bilen. För att inte tala om att växla. Fy fan, rent ut sagt. Körde och hämtade Ebba. Fick starta bilen igen, aj, aj, aj, växla, aj, aj, aj. Körde och hämtade Linn, starta bilen igen, aj, aj, aj, växla, aj, aj, aj. Kom hem, bilen ska in i garaget, öppna dörren, aj, aj, aj. Stänga dörren aj, aj, aj. Ok, får vänta att ta värktablett tills Lasse kommer hem. Klockan blir halv 5 och Lasse kommer - tar tablett Citodon. Åhhhh, äntligen kan jag andas ut tror jag. Efter ca 10 minuter börjar jag få ont i magen. Åh nej, jag tåler inte Citodonen!!!! Panik!!! Tankarna på vad som hände förra gången jag fick så ont i magen börja dyka upp i huvudet på mig, ambulans, Ketogan, övernattning på akuten. Nej, nej, nej, jag vill inte. Börjar känna mig groggy - går in och lägger mig i sängen. Och då är maten färdig. Lasse får dela maten till sina tre flickor, Linn, Ebba och mig. Klarar inte av att dela köttet. Får inte ner en tugga, mår så himla kass. Går in och lägger mig igen, vilar lite och plötsligt kommer flickorna med en paket. Lasse hade köpt parfym till mig i TaxFree-shopen på båten, mitt hjärta smälter lite, men jag kan inte ta emot det på sättet jag vill för jag är helt groggy på Citodonen och har en fruktansvärd magsmärta. Det hela avtar efter någon timme och allt är frid och fröjd igen.
På fredagen hämtar Maria Linn så att jag ska slippa och ut och köra. Ebba och jag ligger i Linns säng och tittar på Svampbob-filmen. När den tar slut ska vi gå ner och äta frukost. Vad händer då???? Jo, jag halkar i trappan och tar med min onda hand för att dämpa fallet. Gissa om det gjorde ont!!!!!!!!!!!!!!!!!
Nu mår jag bättre i min hand, är fortfarande lite blålila om tummen, men har inte lika ont. Så skönt!!! Daglig gymnastik med handen och högläge är det som gäller.
Puss och kram till er alla - vart ni än är!!!!

Urladdning

Idag kom den alltså, den där urladdningen jag har väntat på såååå himla länge. Jag har känt den, men det har aldrig funnits den där lilla knycken som ska få det till att explodera, men idag kom den. Med buller och bång slog den till. Och vad var den utlösande faktorn då? Det vill jag inte berätta här, men ni som lever i ett förhållande vet att ibland behöver man rensa luften och idag var det min och Lasses tur. Vi har gjort det innan naturligtvis, men det har inte varit så pass att det har blivit så stort som det blev idag. Och visst var det en bagatelsak, men det var det lilla som krävdes för mig. Jag vet inte hur det är med er andra, men ibland känner jag att jag verkligen behöver gråta och då menar jag riktigt att gråta. Det är det jag menar med "urladdningen". Jag tror jag grät först i minst 20 minuter på förmiddagen och när jag var uppe på flickornas rum i eftermiddags och bytade gardiner råkade jag höra Anna Bergendahls låt "This is my life" och då satte jag igång igen. Den resterande av tiden har jag varit på ett uruselt humör och valt att vara för mig själv. Jag hoppas verkligen att jag är på bättre humör imorgon när jag ska till mitt arbete och ha hälsobesök av 6-åringarna.

Trots mitt usla humör idag har jag tagit ner alla mina tomtar, julgardiner, juldukar och jultavlor. Det enda som finns kvar är en tomte och julgranen. Den är fortfarande så pass fin att den får stå någon dag till. Jag har även varit på FB lite och fått kontakt med en gammal klasskamrat som jag lärde känna när jag läste till sköterska i Kristianstad. Så himla kul!!! Har bjudit hit henne på tefika i slutet av januari då jag ska vara sjukskriven i 2 veckor. Det enda jag kan göra under den tiden är att fika, så det får bli det helt enkelt. Ska bli opererad för karpaltunnelsyndrom i höger handled. Och jag kan inte fatta att just JAG har fått det. Herregud, jag är bara 36 år. Jag har inte lyft så himla mycket i mitt liv och annat. Klart att jag hade nog klarat av att leva med det ett tag till, men det som är det värsta är ju att handen blir alldeles kall och ända in i skelettet och det dröjer länge innan jag kan få den varm igen. Inte ens dubbla vantar hjälper. Fruktansvärd känsla. Nyårsafton skulle jag och Linn spela bowling på Wii, men det fick ganska snart ge vika, fick så himla ont i handleden. Så nu längtar jag till jag är återställd i handleden igen så jag kan börja vara mig själv igen... Efter operationen blir jag som sagt sjukskriven 2 veckor och jag vill absolut inte vara sjukskriven egentligen. Att dom orden kommer från min mun kan jag inte fatta. Tror det beror mycket på jobbet och att jag trivs så bra. Hade jag varit på några av mina gamla arbetsplatser hade nog tankegångarna varit annorlunda. Då hade jag kunnat vara borta både 3 och 4 veckor.....Hemska tankar jag har i mitt huvud om mina forna arbetsplatser, men så är fallet och varför ska man hyckla med det?

Nää, nu ska jag gå och hänga upp tvätt för det är ju ingen annan som gör det, allra minst tvätten själv..... Kram på er, var ni än är!!

Nyårstankar.

Ja, då ska jag försöka mig på att blogga igen. Förra gången gick det inte så bra, men jag har lovat mig själv att försöka igen. Ska bara hitta tid till det också. Har mycket på mitt schema. Är det inte mitt jobb som tar tid, är det allt jobb här hemma som tar tid.
En liten presentation av mig själv vore kanske bra att starta med. Jag är 36 år gammal, bor i Höör, försöker att bedriva en familj med min sambo Lasse och våra två barn Linn och Ebba. Jag har världens bästa jobb, jobbar som skolsköterska i Eslövs kommun. Började i höstas och det vände opp och ner på mitt arbetsliv. Har aldrig (!!!!!) trivts så bra på ett jobb som jag gör på detta. Kommer med största sannolikhet att komma tillbaks till detta igen. På min fritid (hrmm, den lilla jag har) försöker jag att scrappa kort och har nyligen köpt ett träningskort på Actic för att försöka att få min kropp i lite trim. Min favvosysselsättning när jag och Lasse är ensamma (inträffar efter kl 20 på vardagskvällarna) är att sova i ena hörnan av vår sköna soffa. Faktum är att jag somnar där nästan varje kväll och jag kan inte skylla på att det sänds dåliga TV-program på tv:n för jag somnar även till mina favoritprogram. Jag hoppas iallafall att det blir lite bättring på det när jag väl börjar träna igen.
Gjorde en GBP-operation, och för er som inte vet var det är är det en förminskning av magsäcken, den 3 december 2009 och det var och är fortfarande en viktig milstolpe i mitt liv. Jag vägde 109 kg och idag väger jag 75 kg. Jag har fått ett helt nytt liv. Har mer energi, känner mig gladare och framförallt så kan jag göra saker som jag överhuvudtaget inte klarade av innan. Häromdagen var jag och flickorna och åkte pulka på Ugglebacken här i Höör. Hade jag gjort det om jag hade vägt 109 kg?? Inte en chans!!! Jag har fortfarande problem med att förstå att jag är smal, det har liksom inte gått in än. Jo, till viss del, men inte fullt ut. Upplever mig fortfarande som klumpig trots att jag inte är det. Nåja, det lär väl bi en bättring på det också, men läkaren sa till mig att det kommer ta lång tid innan knoppen har förstått det.
Vad kan man då förvänta sig att det kommer att stå på den här sidan? Jo, jag hade tänkt att prata om mina funderingar (har en hel del att diskutera), vad som händer runt omkring mig och annat. Ibland kommer det bli mycket ilska och ibland kommer det att bli mycket skratt (hoppas jag iaf).
Ja, detta är alltså en start på min blogg som jag hoppas kommer att få leva vidare lite längre än den andra. Nu ska jag gå och duscha - vi ska bort ikväll till ett par kompisar och sånt ser man alltid fram emot. Kram till er alla, vem ni nu är......